04 November, 2020 3 min läsning

MIRROR MIRROR ON THE WALL

När jag var liten hade jag en vän som aldrig, aldrig lät ett foto tas av henne i profil, för hennes näsa var stor, min näsa var och är också rätt stor. Faktumen hade vi båda stora näsor och många osäkerheter fast vi såg helt olika ut. Vi såg inte rätt ut, enligt de.

Jag hade en annan vän som höll för hennes ögonbryn när än en kamera dök upp, för att de lite lätt satt ihop. Men Gud så kluven hennes självkänsla var på grund av all mobbning hon utstod.

En annan vän lärde sig inte simma, eftersom hon inte kunde följa med på idrotten, för att hon då skulle hon nämligen behöva visa håret på ryggen, håret nacken, på armarna och låren.

"Alltid satt hon i långa tröjor, även håret på fingerknogarna försökte hon gömma".

Och alla vi stora tjejer försökte gömma oss på toaletten i omklädningsrummet efter idrotten eftersom någon frågar varför vår hy spruckit. Egentligen hade vi fått det stora privilegiet få bristningar som är ett tecken på att man växer och kan expandera utan att gå sönder, men nog gick något sönder hos oss eftersom de fick oss att tro att vi inte var vackra.

Jag hade en annan vän som tog rejält med mobbning på grund av håret som växte ovanför hennes överläpp. Motvilligt minns jag hur hon grät på toaletten när pojkarna i klassen pekade och sa, titta en mustasch.

Jag och flera svarta vänner slutade abrupt bada på höglundabadet och sitta i solen en sommar för vi hade inte råd att bli ännu ”svartare” som alla sa.

Jag hade en annan vän som inte kom till skolan för att henne smink hade tagit slut, läraren hade sagt att hon ringt in sig som sjuk, och det ligger något i det där, inte att människor som inte klarar av att gå ut utan smink är sjuka, utan att samhället har väldigt sjuka krav på hur vi ska se ut, och att det påverkar oss till den grad att vi sjuknar.

Jag växte upp med vänner som räknade kalorier. Med vänner som gick på dieter. En gång väntade jag på en vän efter idrotten, och som jag undrade vad som tog henne så himla lång tid på toaletten. Ut kom hon alldeles blek. För hon hade spytt upp all mat, senare matsalen åt hon inget. Efter skolan frågade jag henne om hon inte var hungrig, och hon svarade jo, jätte hungrig.

Jag tror vi alla är mycket hungriga, hungriga efter att få känna oss vackra, men de här hämnande skönhetsidealen får oss att svälta.

Så vad är då vår mission med tema veckan Mirror Mirror On the Wall?

Vår mission är att stilla hungern efter bekräftelse och jakten på skönhetsnormer som skadar både vårt psyke och våran kropp. Vi ämnar att hjälpa fler människor, med fokus på unga flickor och kvinnor, att kunna se sig i spegeln utan att titta bort eller tala illa till sig själva.

För att göra detta har jag tillsammans med Body Bazar krockat händer för att kunna plantera en trädgård inom var en av våra följare som speglar deras inre, inte tvärtom. Vi vill belysa skönheten inifrån genom att uppmuntra till ett blomstrande och välmående inre som reflekterar sig i hur man ser ut såväl.

Mirror Mirror on the wall, tema veckan i skönhet & välmående är den första insatsen i slag men inte den sista. Låt oss läka och stärkas tillsammans. 

Mariama Jobe, författare, projektledare, social entreprenör och ambassadör för Body Bazar.

För att ta del av vårt uppdrag , följ Mariama Jobe och Body Bazar på instagram @sona.mariama @bodybazar

Mariama är aktuell med boken:  En svart flickas handbok.

Stöd hennes författarskap här

Läs senaste artikeln på nöjesguiden. 

Vill du påverka en sund bild till skönhet. 

Gå med Body Bazar's Facebook grupp, Cokfin. 

 


Lämna en kommentar

Kommentarer behöver godkännas innan de publiceras.

Body Bazar nyhetsbrev

English
English